Taylor Swift Sweden | Sweden's Largest Fansite Dedicated To Taylor Swift

Den här våren har Taylor Swift uppfyllt en dröm. Hon gör en av rösterna i tecknade filmen ”Lorax”, mot bland andra Danny DeVito och Zac Efron.

– Jag har läst manus i fem år. Men jag hittade inget jag brann för, säger hon när hon tar emot på en restaurang i Universal City i Los Angeles.

Tålamodet imponerar. Många i hennes situation hade nappat långt tidigare.

Kanske är det just omdömet som gör Taylor Swift unik. Frågan är om någon annan kändis stigit till skyarna lika snabbt som den här fortfarande ödmjuka sångerskan.

Uppvuxen på en gård i Pennsylvania lockades hon tidigt av nöjesbranschen.

– Jag har skrivit låtar sedan jag var tolv. Jag insåg då att det var det jag älskade mer än något annat. Jag tänkte att jag skulle bli lycklig om jag bara kunde få det att funka.

För andra barn i den åldern hade det säkert förblivit en dröm. Taylor Swift såg till att göra allvar av tankarna.

– Jag bönade, tiggde och tjatade på mina föräldrar. Till slut gav de upp och vi flyttade till Nashville.

Då var hon 13 år.

I countryns huvudstad gick det snabbt.

– När jag var 14 fick jag jobb som låtskrivare på Sony. De gav mig ett kontor dit jag gick varje dag och hade skrivar-möten. Det var mitt första jobb. Det innebar inte att hon slapp studierna.

– Jag var i skolan på dagarna och skrev låtar om nätterna. Det var som att leva ett dubbelliv.

Medan omgivningen imponerades av hennes framsteg var hon själv inte nöjd. Hon ville bli sin egen, inte bara hitmakare åt andra.

– Till slut, efter att ha gjort uppvisningsgig på uppvisningsgig fick jag äntligen skivkontrakt på ett litet bolag, säger hon.

– Jag var med och skrev alla mina låtar på debutplattan. Den gavs ut 2006.

Skivdebuten ledde till ett omfattande kuskande på de amerikanska motorvägarna.

– Jag åkte på så kallad radioturné. Då går man från dörr till dörr och ber stationerna spela ens musik. Det var bara country då.

2008 kom nästa platta, ”Fearless”.

– Jag skrev en låt i mitt sovrum som hette ”Love story”. Vi gav ut den som första singel och det var min första låt som ansågs pop.

– Den blev en hit i hela världen. Sen vann jag en Grammy för bästa album och allt det där andra galna.

Hon skrattar, som om hon knappt kan tro det själv.

– Efter det har jag gett ut en tredje platta, ”Speak now”, där jag har skrivit alla låtar själv, utan medförfattare. Det är något jag alltid velat göra.

Plötsligt avbryter hon sig, nästan generad.

– Pratar jag för mycket? Det är inte meningen. Det är bara så mycket jag vill få med.

Helt färsk i filmindustrin är hon inte, utan debuterade redan 2010 med en mindre roll i ”Valentine’s day”. Att den första stora rollen blev i en tecknad film var en tillfällighet, men knappast någon nackdel.

Produktionen gjorde att hon kunde sköta båda sina sysslor.

– Jag spelade in ”Lorax” på dagarna och uppträdde om kvällarna.

Att det i popkretsar rynkas lite på näsan åt country bryr hon sig inte om.

– Country var basen för mig när jag började. Jag försöker göra musik på det sätt jag tycker att det ska låta. Jag tänker inte så mycket på vilka instrument som ska vara på vilka låtar, om det är country, pop, folk eller mittemellan.

Det märks att det här en debatt Taylor Swift är van vid.

– Som artist tycker jag att man ska försöka bredda sig och inte låta sig stängas in i något fack.

– Jag är tack och lov lyckligt lottad som kan skrivna egna låtar. Det gör att jag kan utvecklas och gå vidare och slippa upprepa mig. Jag vill inte ha en stämpel som en viss sorts musikmakare.

Som skåde­spelerska är bilden mindre klar för henne.

– Jag ser upp till Jennifer Lawrence (aktuell i ”The hunger games”). Emma Stone är en av mina bästa vänner. Vi har varit kompisar sedan vi var 17. Jag är så glad över hur bra det har gått för henne.

Manliga skådisar, då?

Här blir Taylor Swift för första gången en smula tvekande. Kanske beror det på att hon hade en het romans med Jake Gyllenhaal 2010 och att det inte var hon som låg bakom uppbrottet.

Till slut säger hon:

– Daniel Day Lewis är alltid imponerande. Jag älskar när Will Smith gör något nytt. Då kollar världen. Han har gjort smarta val.

Det är ingen slump att Taylor Swift intresserar sig för Hollywood.

– Teater var det som först lockade mig under uppväxten. Jag drömde om att få spela på Broadway. Jag pendlade till New York, tog skådespelarlektioner och gick på röstträning.

Men det gick inte som hon hoppades.

– Jag var sjukt lång som barn. Jag minns hur jag stod i korridorer och väntade på att få göra scentester. Jag var nio då och sökte roller skrivna för 18-åringar. Ändå var alla som var där kortare än jag.

Till slut kastade hon in handduken.

– När inget hände började jag skriva låtar i stället, säger stjärnan, som även har svarat för ett av spåren på filmmusiken till ”The hunger games”.

Trots framgången har Taylor Swift inte vant sig vid statusen som stjärna.

– Det känns galet att se fans vifta med biljetter med mitt namn på. På världsturnén uppträdde jag inför 60 000. Man får gåshud när man blickar ut över ett sådant publikhav.

Vad får du för reaktioner när du träffar dina fans?

– Förr brukade de börja svettas och febrilt leta efter kameran. Nu börjar de bara gråta. Jag tycker att det är sött.

Du kallade Emma Stone, Mary Jane i kommande ”Spiderman”, för din bästa kompis. Vad gör ni när ni umgås?

– Jag lagar mat och hon bakar. Det är våra specialiteter. Sen pratar vi om livet, kompisar, killar – allt.

På tal om det, hur går det med kärleken?

– Jag är en hopplös romantiker. Jag är blint optimistisk när det gäller kärlek.

När vi träffas har hon inte hittat den rätta.

– Just nu är jag bara glad över tanken på att det kommer att ske någon dag. Är det inte det som är så härligt med kärleken? Man kan träffa någon en vanlig tisdag. Sedan är livet annorlunda – för alltid.

Minns du din första kärlek?

– Det var i high school. Det var då jag för första gången älskade någon mer än jag älskat någon någonsin. Men så är det väl alltid med kärleken? Varje ny kärlek är annorlunda.

Hon ler igen.

– Livet är fullt av första kärlekar.